elajjnaa.blogg.se/asien

För det första, alla har moppe! Och alla kör som tokar med sina moppar. Det slingrar sig mellan de fåtal större fordon som existerar och ibland hela familjer på en moppe o nästan alla utan hjälm. 

Tuktuks som vi till 99% åker runt med är kort och gott en moppe med passagerarvagn och finns i varje gathörn, vissa har likt en droppslang som förser dem med bränsle och andra varvar nästan sönder deras utslitna motorer. Vissa riktig fint utsmyckade andra med hönsnät runt (för att passagerarna ej ska bli bestulna). 

Men det som aldrig slutar förvåna mig är lasterna på fordonen!! En dag blev vi omkörd av en moppe där det hängde levande höns i bakbenen ner mot marken. Det är diverse mat, högar av bambu, madrasser, många har spännband kors och tvärs för att högarna av last ej ska ramla av, andra har en människa som sitter på toppen och försöker hålla fast allt. Det spelar ingen roll om du är mitt i en by eller efter storvägarna överallt ser du dessa lastade moppar! Men när vi alla tre inte visste var vi skulle se var när vi in the middle of nowhere blev omkörd av en moppe med en liten liten "träbur" och på detta flak inträngd i buren stod den största grisen jag någonsin sett. Men det värsta av allt, det man uppmärksamma direkt, "paketet" som såg ut att hoppa förfärligt oskönt efter gropvägen vi färdades efter.  Nåja efter en snabb handläggning kom vi på vart denne var påväg,  parningsrunda på landet, för denna gris måste haft gener to die for i ett fattigt bonde samhälle....