trekking i djungeln!
Blev upphämtad vid vårt hostel, då satt redan två väldigt tystlåtna killar i vår ålder (tyskar, som sedan fick smeknamnen b1 & b2), sedan hämtade vi upp ett tyskt par där tjejen inte kunde engelska, En holländare med hela stora ryggan med sig (Ryggan), en korean, en fransman och sist men inte minst... fick vi stå och vänta för att någon försovit sig, denna någon en tysk "se mig hör mig" kille.
Vi åkte ut från staden och ju längre vi åkte desto grönare och "landet"likt blev det. Åkrädd var bara förnamnet efter krokiga bergsvägarna!
Tillslut stannade vi och skulle vandra till ett vattenfall för lunch och bad vilket tog 10 min. Väl framme vid vattenfallet med hjärtat i halsgropen och andnöd försökte vi övertala oss själva att resten av turen kunde ju inte fortsätta på detta vis, över bambubroar, rötter, upp och ner! Tjiii fick vi! För vandringen efter vattenfallet var gräslig (när jag kommer hem måste jag kolla upp om jag inte har ansträngningsastma) det var en riktig prövning för både kroppen och psyket. Vi gick omkring 3 timmar med i stort sett konstant uppförsbacke och ingen liten sådan... Flera i gänget var helt knäckta! Och vi fick små pauser då och då. Tillslut kom vi fram till byn där natten skulle spenderas och visades till vårt "hus" 
Innan middagen gick vi omkring i den lilla byn och kolla läget, passionsfruktsodling varvades med risfält. Väldigt idylliskt förutom att dom där som överallt annars har en massa vespor!
Middagen åt vi intill vår hydda o den var över all förväntan. Sedan blev det mys kring en eld och byns "magiker" hade show... en väldigt söt liten gubbe 61år och tre barns far. Att döma av engelska kunskaperna tror jag att han varje kväll hänger med turisterna som kommer. Och efter varje trick visade han hur han gjorde dem. Men tillslut så visa han inget förrän någon köpte honom en öl!😄 jaha ja o så flöt kvällen på, gemenskap kring brasan b1 och b2 smällde i sig 16 öl var o holländaren och fransmannen var tätt bakom!
Vi svenskor nöjde oss med vatten och gick och la oss 23.
Sova på bambuplankor men små täcken lindas omkring sig var dock ingen lätt match. Kylan trängdes sig på mer och mer och varenda benutskott man låg på värkte! Och blåsan var verkligen proppfull men gå på skjulet till toa var inget alternativ.
8 kom guiden och "väckte" oss (är glad om jag lyckades få 20 min sömn totalt under natten). Började dagen med värktabletter och frukost. Sedan fortsatte vandringen! Fransmannen sa precis när vi kom till vandringsstigen "Kolla inte upp" och vad gör man då? Jo kollar upp OCH den backen.... rätt upp och brant är förnamnet!
Nåja hela vägen var inte uppför, tillslut börja det gå nerför och det var nerför som heter duga. Konstigt att ingen slog ihjäl sig! Noll fäste och blad och sand.. det var rysk roulette!
Trodde mot slutet tårna skulle komma ut genom skona!
Detta glömdes bort i samma stund som vi kom till elefantcampen och jag fick rida på en elefant!:) söta djur! Men vår ville hela tiden fräsa snor/vatten på oss där vi satt. Var ju mindre mysigt bli helt blöt om benen och veta att det kom fram snabeln... Efter turen lunch igen och sedan avslutades hikkingen men bamburafting, med andra ord åka bambu träd i en flod. Var så himla roligt!! Det tävlades med andra flottar och stänkte ner varandra, lokalbefolkning satt intill och hade picknick och mitt i allt var två elefanter och badade! Lyckad tur, men trött och slut efteråt. Sov som klubbade sälar hela kvällen! Och morgonen efter trodde jag knappt benen skulle bära mig, helt trött och slut!
Detta har dock inte avskräckt oss, åtminstone inte mig och Ida för imorgon bär det av på nästa upptäcksfärd, Gibbon experience. Vandra och åka linbanor (150m upp i luften) och sova i trähus! Spännande!!!:):) och förövrigt har vi hunnit förflytta oss från thailand till Laos under dagen idag. Ännu en ny valuta att lära sig och ännu några artighetsfraser och nöta en. Och ännu ett land att utforska! Fastän denna resa är långt ifrån påbörjad/avslutad så planerar jag redan nästa resa. Älskar detta liv!!
